Min lediga vecka!

Ej med på bild är den trevliga middagen med fina vänner på fredagen.. Har haft en sån fin ledighet nu innan kontorsjobb 8-17 väntar hela veckan!

Pussssss

Älskar

Vad skulle jag göra utan träningen??!! Den ger mig så mycket liv och kraft! Jag älskar den!!!

Tack för att jag väljer bort soffan om kvällarna och istället ger mig och min kropp det den förtjänar: det BÄSTA!!

Pussss

Fin fin helg!!

En fredagskväll med mat, dryck, prat och dans med fina Sandra!

En lördag med familjen och rally!

En söndag med fina gudbarnen och Madde!!!

Tack alla fina för att ni förgyller mitt liv!

Att älska sig själv först...

Gita (som jag har som länk här bredvid) hade en underbar text i sin blogg!! Känns så sann för mig!!

Pusssss

Kropp och knopp

Kropp och knopp sitter ihop. Det finns ingen som helst separation dom emellan. Är det så konstigt?? Att det vi tänker medvetet och omedvetet, sätter sig i vår kropp.

Det är inte naturligt att ha ständig huvudvärk, mensvärk, illamående, migrän, allergier av alla dess sorter. Det är något vi människor skapat genom att ständigt se ner på oss själva, dra på oss skit från andra, att inte vara snälla mot oss själva, dras med skuld och skam och skapa obalans i kroppen system. Vi skapades ju inte på denna jord för att ha åkommor och kroniska sjukdomar. Sjukdomarna finns...men varför??!!

Jag tror att om vi började inse att vi även måste ta hand om våra tankar om oss själva så skulle även kroppen må bra. Om vi inte ständigt la in negativa, hårda och självföraktande tankar i oss, så skulle det ju heller inte kunna börja gro något.

Är du nervös, får du ont i magen, är du arg eller ledsen, mår du illa eller får ont i huvudet, är du glad, spritter det i hela kroppen och det känns som att du kan göra vad som helst, är du deprimerad så orkar inte kroppen med någonting...så det är ju inte så att det inte finns bevis på att det som finns uppe i huvudet och i hjärtat påverkar kroppen och dess mående.

Att lyssna på kroppen och dess signaler och att ta oss till dom signalerna, skulle kunna spara oss från massor av lidande. Kroppen visar i god tid att något inte riktigt stämmer...viftas det bort blir signalerna starkare, ignoreras det totalt så fattar vi inte förens vi ligger där, nedslagna och ledbrutna.

Lager på lager drar vi på oss, och självklart sipprar det ut och kommer till ytan tillslut. Men det är inte farligt att sippra och ta hand om det som sipprar ut. Det som är farligt är att aldrig någonsin ta hand om det som sipprar och eller aldrig ens förstå att det är något som något annat än en alvedon kan ta bort. Om något ständigt kommer tillbaka...så är det en påminnelse om något som vi i vårt inre inte riktigt har tagit hand om.

Vi kan träna och springa och äta rätt hur mycket som helst. Men är inte det inre, psyket med, så falerar det. Kroppen är inte delad från psyket. Psyket behöver tränas och ges kärlek och nyttigheter det med.

Kosten hat stor betydelse för hur vi mår. Och då talar jag inte om hur stor eller liten man är, utan om hur hormonerna och psyket påverkas av vilken sorts mat man äter. Äta dåligt-mådåligt-äta dåligt-för att man mår dåligt...och sen är cirkeln igång.  Kroppen värker och istället för att äta något gott och nyttigt så trycker vi i oss kladdkaka eller nåt annat halv och helfabrikat. Ne fy tusan, och sen undrar folk varför dom mår dåligt. Kanske pga av alla ämnen som kroppen inte ens vet hur den ska bli av med, så istället lagras ämnena och blir gift i systemen, som sedan blir värk och som sedan ska botas med ännu mer kemikalier i form av tabletter.
Nej tack!
Börja med att vända tankarna och var snäll mot dig själv, bra kost och sedan att röra sig en stund varje dag. Det behöver ju inte vara så svårt. Något är bättre än inget. Kosten kan bota och lindra de mest svåra symtom. Särskilt värk i kroppen, huvudvärk, astma och allergier. Att vara lat är ju inte ett alternativ om man vill må bra fullt ut. Annars är ju genvägen att ta medicin och värktabletter tills kroppen och psyket inte vet vad som är upp och ned. DU väljer, JAG väljer!

PUSSSSSS

Bröst

Igår blev det ett sjukt bra bröstpass med Madde och Gustaf! Starka som tusan var vi!! Kul och peppande att träna ihop!!

50kg i bänkpress drog jag till med! Inte illa!! :)! Sen 20 armhävningar i rad på tårna efter hela bröstpasset!! Lite skakig efteråt :)

Tack för ett härligt pass!!

Pussssss

Kalas

Tack för en fin eftermiddag Madde och barnen!!

Loooove!!

Att vara modig...

Att vara modig är att ge sig ut i det okända även fast det gör ont, även fast egot skriker åt mig att stanna kvar i det "trygga" välkända evighetshjulet.

Det ÄR jobbigt att börja om, att klättra uppåt. Men kära nån. Om det hade varit lätt hade jag nog aldrig sett ljuset som jag nu kan se det. Hade jag i te vetat om mörkret och den snåriga, branta vägen mot ljuset så hade jag heller inte uppskattat den jag idag är och blev pga mitt mod att ge mig ut trots smärta och ångest.

Tro inte att allt bara kommer till er!! Nej, man måste ge för att få. Vill man leva kvar i sin egen gegga för att det är för läskigt att gå ett steg mot ljuset eller för att det är för jobbigt att må dåligt på vägen till ljuset. Ja, sitt då kvar där. Men klaga då inte, och undra varför livet är orättvist och hårt.
Livet är precis det du skapar det till. Ingen annan skapar ditt liv. Bara DU!! Vare sig du skapar positivt eller negativt, så är det din skapelse. Ta ansvar för det och skapa om det som behöver skapas om.

Livet är i ständig rörelse. Allt kan ändrad och skapas om i oändlighet. Så jag har alltså oändliga möjligheter att få precis det liv jag vill! Häftigt va??!!

Pussss

Att leva det liv jag skapat

Idag bar det av till finaste Katarina. Min guide i livet kan man säga =).

Jag har kommit långt på min resa, men det finns alltid nytt att upptäcka och komma på sig själv med.

Jag har under några månader stannat upp och inte riktigt vetat vad jag ska göra med mitt liv nu när jag inte längre gräver. Har ju grävt så länge nu att det liksom blev mitt liv. När jag inte längre gör det så blev det stopp i utvecklingen.

En känsla som jag jobbat med länge, eller snarare hela mitt liv, är känslan av att ej vara värd. Inte vara värd att må bra. Jag säger inte det högt och jag tänker inte sådana tankar. Men undermedvetet så gör jag vissa saker som påvisar min känsla av att ej vara värd. Tex, så ursäktar jag mig om jag vill göra något som JAG vill göra, jag liksom viskar fram till Gustaf att jag skulle vilja åka till stan eller vad det nu må vara. Helt befängt eftersom vi inte har några som helst gränser vad gäller att "få" göra saker själv eller med vänner. Men någonstans i mig sitter jag och är liten och vågar inte hävda min rätt.
Idag fick jag tag i den känslan med hjälp av Katarina. Nu är den hittad, jag vet varför och nu kan jag gå vidare från där.
Samma sak är det med skuld gällande barnen. Att jag inte tycker mig vara med barnen och har dåligt samvete för det. Att jag ska lyssna mer och finnas mer och allt det. Även detta är gamla känslor från svunnen tid som jag bär på, MINA känslor. Mina barn är inte det barn som jag var när jag var liten. Dom vågar komma till mig även om jag först skulle vifta bort. Dom vet att jag finns och jag behöver inte föra över min gamla känsla så att den handlar om dom. Det jag kände när jag var liten är inte det mina barn känner. Ibland blandar jag ihop det.
Skönt att få en gräns där och inse att jag bär på dessa gamla känslor som är HELT OCH HÅLLET MINA. Bort med skuld, mina barn har det så himla bra och jag är en sjuhelsikes mamma. Jag kommer aldrig vilja leva mitt liv genom mina barn och jag tycker det är skönt med egentid och att få vara borta från hemmet ibland. Så är jag, inget fel i det. En glad mamma är en bra mamma, och det ger glada barn.

Sen har jag den största utmaningen. Vilket är att leva det liv jag nu skapat för mig själv. Jag har ett liv med man, barn, hus och jobb. Så är mitt liv. NU ska jag in i det livet och vara I det. Inte gå bredvid och vänta på att nåt kul ska hända. Hitta det roliga i vardagen och skapa utav det jag redan har.

För det är så, att jag under en tid, gått bredvid och tittat på. Liksom undrat när livet ska börja..låter kanske skumt, men så har det varit, och jag har glidit ifrån mig själv och det liv jag skapat. Helt krasst så är det för att det liv jag har, var inte det jag drömde om från början. Nu låter det ännu mer knas kanske??!! Men förstå mig rätt. Jag ångrar inte mina barn, min man, eller mitt hus och jobb...men från början var det inte mitt val från hjärtat. Jag har i hela mitt liv gjort som andra och följt andra. Jag valde för tusan inte ens gymnasium utifrån vad JAG ville. Jag lät mig föras bort från vänner, jag lät mig föras bort från mig, bit för bit. Jag vågade inte följa mig. Så har det varit och det är dax att jag inser att jag skapat detta liv och det är det jag ska leva. jag älskar mina barn och min man och det är här jag vill vara. Jag måste bara välja det själv! Tycka mig vara värd att välja själv!

Jag vet inte om någon förstår allt detta jag skrivit nu. Men jag skriver mest för att få en klarare bild själv, få det ur mig, allt jag lär mig på resans gång.

Ut med det gamla och in med det nya..haha...men oj så sann den meningen är. Gamla känslor från min egen tid som liten har inget med vad mina barn känner och upplever idag. För dom är inte jag, och jag är inte min mamma eller pappa. Jag är jag och jag kan skapa nytt hela tiden. JAG kan bryta mönster och följa min stig, med mig, min man och mina barn.

Jag ska komma ut ut fyrkanten jag skapat omkring mig...jag ska runda av kanterna och våga släppa kontrollen i vardagen...ha semester året om...det är mitt mål. Jag börjar i dag...ett steg i taget. Kanske, kanske kan jag till och med strunta i att planera för en vecka framåt??? HUmmmmmm =) Njuta här och nu, njuta, njuta, njuta........

PUSSSSS

Ben!!

Benpass med bästa Madde!!

Benböj
Utfall
Benpress
Bencurl
Raka marklyft

Kommer kännas imorgon!!

Pusssss